dfsadadaf!

Hej!

Du har väl inte glömt att betala den obligatoriska kåravgiften?
Vid betalning efter 30/9-2008 tillkommer förseningsavgift.

Vill du veta mer om Borlänge Studentkår, vad vi i kårstyrelsen gör och vad vi
kan göra för just dig?

Ja. Jag vill veta mer. Jag vill veta hur mycket jag ska betala och var skiten ska in. Jag vill veta hur man får reda på det då det inte står på er sunksida och jag inte får svar på mitt mail.

Det blir nog tantvarning på det här men jag kör på ändå. Nu när jag har börjat plugga matematik på dagarna så uppskattar jag helgerna och övrig ledighet desto mer. Skrock skrock. Men de kunde väl ha låtit bli att lägga en föreläsning klockan åtta på morgonen på en måndag. Att gå upp klockan sex känns inte så hett.

Och varför i hela friden kan det inte stå klart och tydligt hur man betalar kåravgiften? Jag googlar, kommer in på du.se och tänker att, ja, nu har jag nog hittat rätt, och klickar på "så betalar du kåravgiften". *Klick klick* *trumvirvel* - "Alla studerande på högskola och universitet är skyldiga enligt lag att betala kåravgift. När du betalar in kåravgiften..." bla bla bla och så vidare. Eh, ja, jag vet att jag måste betala skiten fast jag bara pluggar lite smått. Men kan jag få lite mer information än så tack? Tja, till exempel "så betalar du kåravgiften", hur mycket jag ska betala, och till vilket bankkonto skulle vara kul att veta. FAIL.

Vem fasen kom på idén att dubba Diablo till svenska? Eh, nåja, ska jag säga som brukar sitta och hitta på hiskeliga dubbnamn med p-chan. Severus Tranström, någon? Men okej, vem fasen tillät skiten att faktiskt släppas till allmänheten?

Öh, spoilervarning antar jag. Ha ha ha.

Jag är ingen mjölkkärring

LÄGG HANS SKALP TILL DINA SAMLINGAR

XD XD Fyllot. Göteborgaren. Leif GW Persson? Ja, alla andra också för den delen. Sveriges röstskådiselit på typ fem personer som dubbar alla barnprogram. Jag är imponerad, fast på helt fel sätt.

BRUNNEN LUKTAR DYNGA. >:0

Grattis på födelsedagen, missne! :D:D:D

Då var det dags för månadens gnälliga inlägg då. Jag skriver tydligen bara när jag är riktigt uppretad, vilket verkar ske en gång i månaden. Och då menar jag inte hormonstint uppretad, utan folk-är-dumma-i-huvudet-uppretad. Så...

Vettiga hundägare ska inte ta åt sig alls.

( Men dumma hundägare som uppfostrar galna monster borde bli sparkade med spikskor. )

Hm, jag hoppas att ikonen inte stör alltför mycket. Men Mördarmasken vill så gärna piska idag.

Och ännu en gång funderar jag på om jag har för många taggar.

Nu ska jag outa mitt snuskiga sinne.

Jag har just spankat en stor fet rosa krokodil.

Jag hoppas att det inte bara är jag, men jag tycker att Donkey Kong-spelen är så hiskeligt suspekta och perversa. Vi har en stor grön elak krokodil som i ett av spelen kallar sig Baron K. Roolenstein. Hur queer är inte det? Han är skurk i samtliga av spelen av den enda anledningen att han inte kan hålla tassarna borta från Donkeys bananer.

Jag har aldrig gillat Freud men ibland kanske han har en poäng.

Nu sitter jag iallafall och spelar Donkey Kong 64. Och det tar priset. Stönande gruntande apor (okej, apor stönar och gruntar men det är inget jag vanligtvis brukar höra om dagarna), och stönande gruntande (och rapande) krokodiler, och alla vill de ha Donkeys bananer.

Och idag spankade jag (som Donkey) som sagt en tre gånger så stor och enormt fet rosa krokodil på rumpan i nån minut medan den stönade och gruntade förnöjt. Till mitt försvar så försökte jag faktiskt döda den men den var tydligen lagd åt det masochistiska hållet. O_o

Som grädde på moset (eller bananen till glassen) så får man höra en gruntande röst säga "Aaah, banana" när man lyckats lägga labbarna på en stor gyllene banan.

Jag måste verkligen klara det där spelet snart så att jag får förtränga och gå vidare.

Satan i gatan fast egentligen helt andra otäcka tillmälen.

Jag och M satt i en lädersoffa i gallerian och pratade. En gubbe som gav ett smutsigt intryck gick förbi och jag såg i ögonvrån att han kanske ville sätta sig. Jag hann tänka att det är nog ingen bra idé, gubbe, din röv är större än tjugo centimeter, innan han tog sin breda rumpa och placerade ena halvan över mitt betydligt mindre lår.

För det första - fråga om vi kan maka på oss.
För det andra - helst inte, det är trångt.

Jag blev sur och sa högt att vi nog skulle gå därifrån eftersom det blev jävligt obehagligt. När vi gick därifrån muttrade jag väl när jag egentligen skulle ha skällt lite på skrället. Tyvärr kommer jag ofta på sådant i efterhand.

VEDERGÄLLNING >:E

Förmodligen hade han någon form av störning men det ursäktar ingenting. I så fall ska man inte gå ut ensam. >:E

Edit
ASDFGASDFG! Varför kan de inte lämna mig ifred? De äckliga gubbarna kan bilda klubb och ha sina äckliga orgier i en mörk möglig källare som ger dem sjukdomar.

Grattis på födelsedagen, yngre storasyster! :D :D :D

Jag insåg just att det är onödigt att älta gamla töntiga inlägg som jag skäms över. Förhoppningsvis är jag inte samma fjortis som jag var för några år sedan. Det är också onödigt att låta bli att skriva nya inlägg för att jag känner att jag kommer att skämmas över dem sen. Den dagen den sorgen. Dessutom insåg jag att jag har betald LJ fram till december. Jag är för snål för att inte utnyttja det. Så mitt motto för dagen lyder alltså; Sluta älta, börja ranta.

( Nu ska jag ranta om Alexander Bard versus alla töntiga journalister och tv-människor. )

Så ringer alla 099-230 10. Bra. :)




Edit
Sunk. Nu ska jag vara omogen och sura hela kvällen. ò_ó

Grattis på födelsedagen, suain! :D :D :D

/_\ wangst. Jag tycker inte om den där vulkanen. Jag tror att jag har suttit i minst en timme och försökt ta mig över stupet. Okej, jag fattar vad jag ska göra, men jag lyckas inte helt enkelt. Gny och ynk. Hon är en Valkyria för tusan - flyg över! De andra kan snällt vänta medan hon gör sina ärenden där och hon har ju sina einherjar som kan slåss åt henne om det blir för hårt. Näe, om jag inte ska placera de små liven i öknen och låta dem levla upp till level 50 så har jag det överstökat för ett tag iallafall. Synd bara att jag måste vara närvarande och inte kan gå på toa och ta en dusch under tiden som jag gjorde med boss-spöandet i ff12.

Nej. Jag vet. Jag måste ta itu med det nu. Men skaparna måste ha arbetat under pistolhot när de bestämde sig för att peta in en divinity void under det förbannade brofanskapet.

Edit:
Jaha. Man ska inte hoppa. :| Men säg det då. Jag trodde att det var komplicerat. Jag satt och siktade in mina kristaller och teleporterade mig fram. Det fungerade ju i och för sig, men jag känner mig lite dum. Aja, jag får säkert jättecoola "player"-poäng av min gamla klasskompis. Fast jag är ju hellre en gamer isåfall.

Då var det min tur att var hiskeligt förkyld då. Blä, näsan står på vid gavel och det känns som om hela hjärnan försöker rinna ut den vägen. Inte nog med det, jag har fått en massa förkylningsfinnar runt munnen så nu ser det ut som om jag har herpes eller nåt. Jag tror att jag håller mig inomhus tills på söndag. uRK.

Fast det blir nog inga problem. Jag har börjat spela Valkyrie Profile 2. :D

Idag blev jag kallad för jävla as.

Jag och mamma var på väg till biblioteket då vi blev stoppade av en helt okänd gubbe. Med mustasch kan tilläggas. Han hejade på mig som om vi kände varandra och bad mig ta upp en grej åt honom som han tappat på marken. Jag tog ett steg framåt av ren reflex och tittade där han pekade - på ett smutsigt papper med nån gröngrå sörja. Eh, va? tänkte jag och tittade på mamma och hoppades att hon kunde bekräfta att det var mig han pratade med och att han verkligen ville att jag skulle ta upp hans snuskiga gubbpapper med gud vet vad insmetat på det. Nej, tyckte mamma, och jag höll med, och vi lät inte ens otrevliga när vi avböjde. Trots det svor han och kallade mig jävla as när vi gick därifrån, och jag svarade med "äckel". Ett ganska snällt svar med tanke på mitt annars så färgstarka ordförråd. Han fortsatte mumla otrevligheter som vi bestämde oss för att strunta i.

Vad fan är det för fel på människor, och varför måste jag alltid träffa på dem?

Jag vet att jag inte ska ta åt mig, och att jag inte ska tänka mer på det, men det är inte så lätt. Trots att jag vet att det inte har något med mig att göra kan jag inte låta bli att tänka på att jag kanske gjorde fel och var otrevlig som inte ville ta upp hans gamla bukkakepapper. Jag trodde att jag kommit ifrån det där med att ta åt mig av andras psykbryt.

Nej, fy fan, jag ska fortsätta sitta instängd i lägenheten så slipper jag dessa missfoster. -_-;;

Meh. Jag är lite sur.

Mamma har tydligen bokat tid hos distriktsköterskan för att kolla och förhoppningsvis råda bot på mina illröda pikachukinder. Detta hade jag ingen vetskap om överhuvudtaget, och jag tycker inte om när man går bakom ryggen på mig. Hon får gärna sluta med det, ja tack. ^_^;; Fan, jag ska boka en gynekologundersökning åt henne och säga till kvällen innan. ò_ó

Okej, nu kanske jag inte vill ha hiskeliga utslag i ansiktet, men jag har ju det problemet att jag inte tycker om att gå ut, och speciellt inte om jag måste gå till ett ställe där en läskig främling tänker invadera, tja, vad säger man på svenska utan att låter perverst? "mitt personliga utrymme" känns lite kinky.

Torsdag klockan 10.30 har jag tydligen fått en tid iallafall.

Anna! ♥ squee! :D :D :D Tack så mycket! ♥ ♥ ♥ Låtom mig glompa dig på ett systerligt men ack så spektakulärt tillvägagångssätt!

( Plushies! :D ) (800x600)

Grattis på födelsedagen, prositen! :D :D :D

Idag till frukost kände jag att det var dags att titta på lite Naruto, serien som är den bästa i hela världen någonsin och som jag älskar av hela mitt hjärta. ^________^

Dagens avsnitt (nr 185, filler #482395439056) var otroligt spännande, och väldigt hjärtskärande för min känsliga själ. Efter ett slagsmål med ondskefulla ninjor från något otrevligt ställe drabbades Kibas älskade lilla hundpartner, Akamaru, av ett mystiskt virus. Akamaru, som vanligtvis var en snäll och trevlig hund som alltid gjorde som Kiba sa, blev helt plötsligt aggressiv och slog sina små ludna dövöron till. Han attackerade till och med Kiba! Nej, ve och fasa, så här får det inte gå till! utbrast jag upprört och önskade fiendeninjorna långt bort där solen inte lyser.

Jag kände i mitt hjärta hur något plötsligt brast. En ensam tår tog sig sakta ner längs min kind för att sekunden senare få sällskap av en efter en. Snart forsade tårarna och jag kunde nästan inte titta. För tänk om Akamaru aldrig skulle bli normal? Jag stod inte ut med tanken och kastade mig på sängen och grät, kramade min lilla mjukishund som tröst och vägrade att titta vidare.

Men det kommer en tid då man måste stå öga mot öga mot det man fruktar allra mest.

Jag satte mig framför datorn och fortsatte att titta med gråten i halsen. Det var nu eller aldrig.

När sedan eftertexterna rullade satt jag där med ett leende på läpparna och sinnet i harmoni. Akamaru var helt återställd, både husse och hund låg bandagerade och blåslagna på sjukhuset. Men de skulle klara sig.

Jag var lycklig.

Jag kollar på Naruto.

Jag gillar det.